Fångarna på fortet Téremba

Cirka en och en halv timme norr om Nouméa ligger Moindou, ett av Nya Kaledoniens befolkningsmässigt minsta samhällen. Några kilometer bort ligger La Foa som inte är mycket större. Mitt emellan dessa två små samhällen ligger Fort Téremba som under slutet av 1800-talet fungerade som fängelse för många av de exilfångar som skickades hit från Frankrike mellan 1869-97.

DSCN0090Fort Téremba är ett museum som berättar om “les bagnards” (fångarna) i Nya Kaledonien. Sammanlagt finns det sex stycken gamla fängelser som idag fungerar som museum och Fort Téremba är det mest ambitiösa och sevärda museet. Varje år i november anordnas det en föreställning då frivilliga amatörskådespelare klär ut sig och Fort Téremba lever upp igen som det fort det en gång var på 1800-talet. Det är viktigt att besöka dessa museum för att förstå Nya Kaledoniens historia och relationen mellan kanaker och caldocher som är lika påtaglig idag 150 år senare.

DSCN0088

Panorama bild från fortet

År 1869 började Frankrike skicka fångar i exil till Nya Kaledonien precis som man gjorde till Franska Guyana i Sydamerika. Mellan 1869-97 skickades cirka 22 000 fångar till Nya Kaledonien och det är deras ättlingar som idag kallar sig caldocher. Det var tre olika grupper av fångar som kom hit. Den största gruppen var de kriminella (stöld, mord etc), “les transportés“. Den andra stora gruppen var “les déportés“, cirka 7 000 stycken. Det var politiska fångar från Paris och revolutionärer från arabiska länder, bland annat Algeriet, som protesterade mot det franska kolonialväldet. De hamnade främst i fängelset på “Île des Pins“, en paradisö strax söder om “la Grande Terre“. Det sista gruppen var “les relégués“, de förvisade. Det var cirka 3000 män och 500 kvinnor som 1886 skickades hit från Frankrike enligt önskan från franska staten för att arbeta på gruvor och med vägarbete.

bagnards

Straffen varierade beroende av brott, hade man till exempel dömts för minst åtta års tvångsarbete var man också tvungen att stanna i Nya Kaledonien för alltid. De som dömdes till mindre än åtta års tvångsarbete fick dubbel tids tvångsarbete i Nya Kaledonien men sedan möjlighet att åka tillbaka till Frankrike. Efter ett tag visade det sig att det var en övervägande majoritet av karlar som samlades på denna lilla ö och för att jämna ut könsfördelningen skickade man också 514 kvinnor från samhällets lägre skikt i Frankrike. De var föräldralösa, prostituerade och/eller kriminella kvinnor som alla anlände till en av de före detta hamnarna i Nouméa som därefter fick namnet det fortfarande har idag, Baie de l’Orphelinat. Visst är det ett hemskt straff att deporteras till andra sidan jorden för att eventuellt aldrig kunna återvända men jag kan tänka mig att det verkliga straffet var att åka båt hit på den tiden. En tiondel av fångarna dog under resan som måste ha tagit flera månader.

CIMG4158

Jobba hårt åtta år eller få ett snabbt slut på eländet…

Fort Téremba och tillhörande fängelse byggdes 1871 av tvångsarbetare och blev också knutpunkten för det samhälle som uppstod runt omkring med skola, post, bibliotek, kyrka, telegraf, marknad och hamnplats. Medan männen var fängslade på Fort Téremba hölls de kvinnliga fångarna på fängelset Fonwhary sex kilometer norr om La Foa. Det fanns tre olika sorters fängelser i Nya Kaledonien. De klassiska anstalterna fanns i Nouméa på l’île Nou, i stadsdelen Montravel och på l’île des Pins. Fort Téremba och fängelserna i Canala, Bourail och Prony var inriktade på lantbruk där fångarna arbetade med kaffe, bär, vanilj, ris, majs, kokosolja, socker och bönor. Mellan Boulouparis och La Foa låg “Camp Brun” eller “Camp de l’Horreur“; fängelset för de oförbätterliga fångarna utan hopp. De levde under horribla förhållanden i små utrymmen under nätterna och arbetade fastkedjade i varandra med att bygga vägar på dagarna.

k

CIMG4163

Inte dålig utsikt från fortet över Teremba bukten

Det låg antagligen i Frankrikes intresse att bebygga en fransk ö i Stilla Havet så franska staten arbetade aktivt för att få fångarna att stanna i Nya Kaledonien. De försåg många fångar som avslutat sitt straff med förmåner i form av bland annat landområden och jordbruksutbildning. Dessa landområden togs från lokalbefolkningen, kanakerna, och år 1878 utbröt en stor kanakrevolt mot de franska kolonialisterna. Revolten startade i La Foa och spred sig söderut över “la Grande Terre” och cirka 1200 människor dog i det som kallas Nya Kaledoniens första krig. Kanakerna bedrev gerillakrigföring mot de slöa fransmännen som enligt historian inte reagerade i tid och blev väldigt överraskade av revolten. Resultatet blev tyvärr ett växande hat mot kanakerna eftersom fransmännen kände sig förrådda av de som de naivt trodde var deras vänner och betraktade som harmlösa infödingar. ataï

Det var på fort Téremba i april 1878 som kanakhövdingen Ataï hällde en påse jord framför franska guvernören John Olry och yttrade de kända orden ” Voilà ce que nous avions” (Det här är vad vi hade) för att sedan hälla en påse stenar och säga “Voici ce que tu nous laisses” (Detta är vad ni har lämnat oss). Han dödades i strid av en annan kanak och hans kranium finns att beskåda i Paris.

DSCN0086

Lunchservering efter längd

Fort Téremba gör ändå ett tappert försök för att besökarna ska lämna museet med förhoppning om att vi kan alla leva tillsammans på denna lilla ö, “l’avenir ensemble” (framtiden tillsammans), som dessutom råkar vara namnet på ett politiskt parti i Nya Kaledonien. Efter att ha varit på flera museum om exilfångarna från Frankrike som byggde Nya Kaledonien till vad det är idag så förstår jag historian bättre, men framförallt också de känslor och situationer som har uppstått mellan kanaker och caldocher genom åren. Caldocherna är inne på sin femte generation enligt släktträden till de som arbetade på museet. Det verkade som om ju värre brott ens farfars farfar hade begått desto högre position hade man på museet Fort Téremba…

DSCN0076 - Kopia

Leave a comment

1 Comment

  1. L’or de Téremba (Guldet på Fort Téremba) | Varannan vecka i Nya Kaledonien

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: