Djävulens gryta

En ledig och varm söndag utan förpliktelser så som jobb, trädgård, handling eller städning måste tillbringas nära badvatten. Stranden i all ära men idag ville vi besöka de omtalade “Marmites du Diable” (djävulens grytor) i Parc de la rivière de Dumbéa. Här har vi varit och badat många gånger förut men för att komma till “les Marmites du Diable” måste man gå cirka en timme eftersom bilkörning på den sträckan har förbjudits.

DSCN2564

Startpunkten för vår vandring i 35°C värme.

DSCN2569DSCN2579k

k

k

Floden var lite uttorkad på sina ställen, längesedan det regnade.

k

k

k

DSCN2584

Bil från 30-talet? Traktor? Vad tror ni?

DSCN2592DSCN2600k

k

k

Framme vid första grytan!

k

k

k

DSCN2602

Smalto kikade ner en kort stund men avstod sedan från att hoppa.

DSCN2611DSCN2612k

k

k

Första hoppet inga problem, bara 5-6 meter högt.

k

k

k

k

DSCN2615DSCN2625k

k

k

Jag tvekade en bra stund när jag hade cirka 9 meter till vattenytan…

k

k

k

DSCN2639

Franklin laddar inför ett dyk.

Söndagen avslutades med grillning som vi alla uppskattade mycket!

DSCN2654

Côte Nord-Est

Tour Calédonie

Vår resa hem till Mont Dore. Från Poingam till Hienghene (uttalas “Ijängänn) tog det fyra timmar och efter en timmas paus körde vi i ytterligare fem timmar för att komma hem. Tanken var att korsa ön lite längre söderut på ostkusten men det är direkt livsfarligt att köra fortare än 70km/h på de vägarna så tiden skulle bli knapp.

Vägen hem från julsemestern i Poingam gick längs med nordöstra kusten, en väg vi aldrig har kört tidigare. Först var vi tvungna att köra till Koumac för att komma till Route Provincial du Nord och därefter svänga nordost. Det var också dags att tanka bilen, vilket vi inte var ensamma om. Koumac är knutpunkten för de som bor längst norrut och det var många som fyllde upp bensindunkar på sina flak. Har man två timmar till närmsta bensinmack är det förståeligt. Det finns fortfarande områden där man inte har tillgång till el men i november var Franklin delaktig i ett stort projekt som utökade elnätet för stammarna i norr.

DSCN2489

En tyvärr inte alltför ovanlig syn i norra provinsen, skogsbrand. Om det inte är försumlighet så är det ofta jägare som driver ut rådjur genom att sätta eld på buskar och träd.

DSCN2491

Mark som har brunnit. 

DSCN2504

Det var här i närheten som James Cook landsteg och enligt historien utbrast att “..det ser ju ut som Skottland!” (Caledonia på latin) och därav namnet New Caledonia.

DSCN2516

Så här bodde många längs med norra ostkusten. På en strandtomt med den högsta bergskedjan i Nya Kaledonien, “Massif du Mont-Panié“, på andra sidan vägen.

DSCN2523

Nedanför bergssluttningen odlades taro, en sorts sötpotatis.

DSCN2532

Förutom gamla tv-apparater, motorskydd för utombordare och stora konservburkar så användes mikrovågsugnar som brevlådor.

DSCN2534

Vi passerade många små vikar..

DSCN2520

..där vägen var en pytteliten bro.

DSCN2540

La cascade de Tao

DSCF4833

Strax innan Hienghene mynnar en flod, “la Ouiaème“, ut i havet och vägen tar slut. Då fick vi helt enkelt vänta på “le bac“.

DSCF4846

Sista biten innan Hienghene lämnade inte mycket utrymme mellan havet och bergskedjan…

DSCF4852

..vilket var spännande bilkörning i kurvorna.

DSCF4873

La poule” till vänster, som blivit Hienghenes symbol. Här i bukten blev en man biten av en haj dagen innan vi passerade så bad var tillfälligt förbjudet.

DSCF4887

Hienghene är ett populärt stopp kryssningsbåtar. Det nyligen renoverade rådhuset i modern och eco-friendly stil är en attraktion i sig.

DSCF4888

La poule d’Hienghene

DSCF4893

Nu ska vi bara köra fem timmar innan vi är hemma…

Efter denna  bilresa var det inte svårt att bestämma vilket som blir nästa resmål. Hienghene med omnejd är definitivt värt ett längre besök!