Jul i Poingam

Årets sista blogginlägg kommer att visa hur vi firade jul i år. Vi lyckades båda två få ledigt under juldagarna och bestämde oss för att campa på ett ställe vi inte har besökt tidigare. Valet föll på Poingam, som ligger längst ut på norra spetsen av la Grande terre. Närmsta samhälle med bensinstation, affärer och dylikt finns i Koumac, en och en halv timma söder om Poingam.

DSCN2145

Strax innan Koumac.

Vi lämnade Nouméa klockan nio på morgonen, kaffe i Nandaï runt elvatiden och lunch i Koné halv två. Norr om Koné ligger det stora gruvprojektet Vavouto med tillhörande fabrik och vägen mot Koumac såg ut som på bilden till vänster. Med tanke på alla veckopendlare söderifrån som arbetar på fabriken och gruvorna är det nog en tacksam väg.

DSCN2147DSCN2160DSCN2151Men sedan tog en så kallad “piste” vid, vilket innebar grusväg med snäva kurvor och branta backar. Fördelen var att vi var i princip ensamma på vägen och det enda man fick väja undan för var vilda hästar som ändå skenade när en bil närmade sig.

DSCF4783

DSCN2185

Väl framme hade vi det så här bra…

Relais de Poingam” är känt på ön och vi har hört talas om det många gånger. När vi kom fram förstod vi varför. Ett hotell beläget vid den azurblå lagunen med tillhörande camping där maten var fantastisk och personalen väldigt tillmötesgående.

DSCN2176

Kvällens gris presenterades mycket effektfullt.

Julmiddagen var en gastronomisk upplevelse som verkligen representerade Nya Kaledonien vilket innebar att råvarorna bokstavligt talat var lokala. Förutom rådjur (så klart) och grisen på bilden så fick vi även njuta av den traditionella julrätten “langouste”.

DSCN2189

God jul från oss i Söderhavet!

Aktiviteterna dessa juldagar var inte mer avancerade än snorkling, hitta ved till kvällens brasa, lista ut hur man öppnar en kokosnöt på bästa sätt och därefter äta den.

DSCN2384

Vi var omgivna av Niaouli träd men passade på när det låg kraftigare pinnar och skräpade längs vägkanten.

DSCN2386

Franklin provade på det avancerade sättet för att få ner kokosnötter..

DSCN2388

..medan jag hittade en kompis.

k

k

k

k

k

k

k

k

k

 

DSCF4791

Machete-kills in action!

DSCF4793

Så här glad blir man när man lyckas få ut sin kokosnöt!

DSCN2208

Mmm behöver jäsa lite… 

k

k

k

k

k

k

k

k

k

DSCN2218DSCF4804k

k

k

Lunch à la South Pacific style!

k

k

k

k

Nedan följer ett bildcollage från Poingams (och vår) bästa sida.

DSCN2397

DSCN2228

DSCN2255

DSCN2230

DSCN2280

DSCN2292

DSCN2296

DSCN2461

Totalt avverkade vi cirka 120 mil under fyra dagar och hemvägen gick delvis längs med den fantastiska ostkusten med ett stopp i Hienghene. Bilderna från detta besök får inviga år 2014 i nästa inlägg…

Avslutningsvis en bild från norra spetsen.

DSCN2350

Nu när jag skriver detta så pumpar musiken från olika håll trots att vi befinner oss ganska högt upp i bergen utanför Nouméa. Minnena från förra årets nyårsfirande i centrala Nouméa gör sig påminda men eftersom vi arbetar dessa dagar och inte vet hur kul Smalto kommer tycka att det är att fira nyår så håller vi oss hemma.

Vi önskar er alla ett gott nytt år!!

Julstress

Dagarna före jul brukar ju innebära en del stress och det märks även på vägarna runt Nouméa. Den enorma parkeringen utanför Carrefour är proppfull, till och med på en söndag, och flera andra affärer har exceptionellt söndagsöppet. Många har arbetat sin sista vecka innan den långa sommarsemestern tar vid och skolbarnen har nu fått sommarlov. Förutom alla julklappar ska man också hitta den finaste langusten till bästa priset innan juldagen. För vår del är det lite annorlunda. På Franklins jobb är det högsäsong med tanke på brandrisken och för första gången har man jagat rådjur med helikopter i Nya Kaledonien. Jag introduceras till ett nytt arbete som djurskötare vilket är ganska svårt när allt sker på franska. Apropå julen upplever vi nordbor inte så mycket julstämning nu när vi har solljus 14 timmar om dagen och 30°C värme. Någon julgran har vi inte men väl pepparkakor och glögg (tack familjerna i Bromma!), och lussekatter. På julafton åker vi iväg fyra dagar på en välbehövlig minisemester tillsammans. Vi ska campa längst norrut på la Grande Terre. Idag fick vi ändå en lugn eftermiddag och gjorde som alla andra här och åkte till stranden.

DSCN2122

Andra sidan av berget Mont Dore

DSCN2102

DSCN2139

Mitt andra hem

SPANC är en förkortning av Société Protectrice des Animaux de Nouvelle-Calédonie som är en djurskyddsorganisation (den första grundades i Frankrike år 1845, SPA) med lokaler för övergivna hundar och katter strax norr om Nouméa. Det var där vi adopterade Smalto för snart ett år sedan och det har på senaste tiden blivit stället där jag tillbringar det mesta av min tid utanför hemmet. För många kallas det jobb och eftersom jag inte har arbetat på ett tag är det ett välkommet inslag i min vardag. Det är dessutom en bra arbetsplats om man har hund eftersom Smalto är mer än välkommen att hänga med och skälla på alla katter. SPANC huserar cirka 80 hundar och 80 katter som hittas övergivna och tyvärr ibland skadade i Nouméa. Jag började som volontär med att gå ut med de stora hundarna men de senaste veckorna har jag arbetat som vikarie vilket mest har inneburit att städa burar. Det är minst sagt ett svettigt och tungt jobb att städa burar nio timmar om dagen i 30°C och hög luftfuktighet. Det går knappt att beskriva ljudet när alla hundarna välkomnar en in i hundgården men här är ett smakprov på när de stämmer upp i gemensam sång runt femtiden på eftermiddagen.

I dessa dagar håller jag samtidigt på att läras upp inför att nästa vecka börja vikariera som djurskötare.

2013-11-22 15.48.50

Matdags.

2013-11-22 15.56.46

Samling för att spana på den kaxiga fågeln som spatserar förbi.

2013-12-05 16.10.29

Från vänster; “Summer”, “Jasmine”, “Mina”, “Asia” och en nyanländ tik på knappt ett år som inte har fått någon namn än. Adoptez-nous!